Från Bonhoeffer till Hauerwas

Patrik du sa på hösten att denna kurs har svåra texter, du hade så rätt! Många av texterna hade jag knappast läst utan denna kurs. Ibland har jag känt mig direkt desperat och "jag örk int". En orsak var säkert att jag i höstas ännu jobbade 50% men nu sedan februari igen heldag.

Att blogga var något alldeles nytt för mig. I början kändes det svårt men nu börjar det kännas naturligt.


Kursen har också varit givande. Jag har fått en mångsidigare bild av hur en teologisk text kan se ut, te.x. politisk teologi visste jag inte mycket om före denna kurs. De artiklar jag läst i ämnet under denna kurs har gett mersmak. De texter jag härtills har läst har oftast varit skrivna av personer med luthersk bakgrund, nu kom många andra inriktningar med.

Milbank har varit den mest irriterande pga. sitt sätt att uttrycka sig. Men jag har också fått nya inspirationskällor till mina studier i etik. Hauerwas kommer definitivt att förekomma på min läs lista i framtiden. Speciellt hans syn på dygder har inspirerat. I en av Hauerwas böcker diskuteras Bonhoeffer, som jag skrev min uppsats förra terminen. Genom Hauerwas fick jag en ny infallsvinkel på Bonhoeffers texster.

Inom postmodern teologi talar man också om filmer. The Nuns Story, bilden ovan, var grunden för en av mina blogger. Läste senare också boken med samma namn. Denna berättelse för starkt fram ödmjukheten. I sjuksköterskans historia har ödmjukheten också starkt betonats. Ursprunget till detta kan mycket väl vara att nunnorna länge hade hand om all sjukvård. De "sekulära" sjukskötarna ärvde sedan tanken om ödmjukhet. Vad allt innebär detta? Det kunde vara intressant att se på ödmjukhet inom vården:

• som ett etiskt begrepp
• har det fortfarande en teologisk bakgrund i dagens vård
• hur har tanken på ödmjukhet utvecklats

Synliggöra kyrkan – givmildhetens etos och Milbank

Milbank har känts mycket svår att riktigt förstå, så jag sökte på internet efter mera texter skrivna av (eller om) Milbank. Jag stötte på flera stycken, men läste igenom två. Den ena är en intervju om modern ateism och den andra är ett tal/föreläsning som Milbank har hållit 2009 under en konferens (Telos Conferens)[1] Föreläsningen heter ”The Politics of Paradox”. I denna föreläsning finns konkreta exempel på det som Patrik berättade om under studiedagen, dvs. om att gå tillbaka till medeltida gilles tankar och att en samhällelig förändring, mot kapitalismen, är möjlig bara med kyrkans hjälp. Milbank säger sig stå inom en Anglikansk och Katolsk Kristen Socialistisk tradition. Han påpekar att denna socialism INTE är identisk med den sekulära socialismen!
Han beskriver en värld som söker efter rättvis fördelning och försöker avskaffa klyftan mellan dem som äger och dem som inget har. Han vill ha bolag (corporations) som bygger på kristna principer där man kombinerar politiska och ekonomiska funktioner. I detta sammanhang hänvisar han till medeltiden och feodalismen.
Enligt Milbank måste man ge något också åt de rika för att möjliggöra en hållbar förändring i samhället. Detta något är en ny masskultur etos som frambringar en ny elit. Han ser kyrkans roll i detta som en koordinator och möjligen den enda som kan inspirera till detta etos byte. Etos bytet innebär att man går från att äga pengar som största makt faktor till att göra social generositet till den största maktfaktorn. Det gäller att få fram en ny elit som får respekt och frigörelse av att vara socialt generösa. När makten går via generositet så leder det till att denna nya elit ser till att skatter och lagar förnyas så att en rättvisare omfördelning av resurser sker inom samhället. Milbank anser att denna etos är radikalt Katolsk, han anser att det protestantiska etoset är maktlöst inför kapitalismens hot.
Milbank diskuterar sin politiska teori utgående från politiska termer såsom höger och vänster, liberalism, makt för några eller massans makt. Han hänvisar till filmer och författare och antikens politik. In i denna vokabulär hämtar han NT och en syn på att göra kyrkan till centrum. Efter att ha läst denna text förstår jag Milbanks tankegångar bättre. Jag märker också att jag har blivit intresserad av politisk teologi och vad allt det kan innebära.
[1] www.telospress.com och www.theothejournal.com

Caputo – vägar, kyrkan och flodhästar

Jag har läst Caputos bok ”What would Jesus deconstruct?” delvis som metro litteratur, d.v.s. på hemvägen från jobbet. Jag satt faktiskt och fnittrade för mig själv på några ställen, han är inte nådig med USA:s kristna ytterhöger! (fick förundrade blickar i detta allmänna fortskaffningsmedel). Caputos text är mycket enklare att förstå jämfört med t.ex. Millbank.
Flera av hans tankar fann jag inspirerande och jag började tänka med orden ”men tänk om?”. I vissa delar stör det att exemplen är så USA bundna. Jag fick en känsla av att han inte har mycket kunskap om t.ex. Europa för att kunna ta exempel från denna världsdel.
Det första jag fastnade vid var hans tankar om vägen och sökandet. Hur är det att följa Jesus, är det en färdig ”charter resa” med fem stjärnigt hotell där man inte behöver (eller bör) tänka själv? Eller är det en väg där man inte vet vad som kommer bakom nästa hörn? Han funderade också över hur olika tider har haft olika ”vägskyltar” när det gäller att hitta sin tids spirituella väg. Jag kom att tänka på filmen ”Jesus Christ Superstar” som var en stor händelse när jag var i tonåren, jag kommer ännu ihåg hur publiken var totalt tyst och tydligt full av tankar när de gick ut efter filmen. Denna film visades för ca 1 år sedan i TV:n och jag tog tillfället i akt och såg på den igen. Jag tycker fortfarande om den men jag insåg plötsligt hur mycket den är av ett barn av sin tid. Där finns avsnitt som mycket tydligt hänvisar till kampen mot kriget i Vietnam, detta i samband med Jesu ord mot våld. Jag undrar hur unga av idag förstår dessa avsnitt?
Caputo diskuterar i ett av de sista kapitlen områden Jesus med stor sannolikhet skulle dekonstruera. Caputo diskuterar bl.a. kvinnan i kyrkan som en sak Jesus kunde reagera på i dagens kyrka. I Jesu närhet fanns flera kvinnor och i den tidiga kyrkan fanns flera kvinnor i viktiga positioner, men enligt Caputo ser det ut som om kvinnan senare bli utmanövrerad. Caputo funderar i feminist teologiska termer att: ”minnas honom innebär inte att man glömmer henne”.
I detta kapitel tyckte jag mycket bra om begreppet ”Stora vita elefanter”, i finländsk litteratur har man kallat samma fenomen för flodhästar. Här skulle man kunna säga flodhästar i teologin. Flodhästarna här är diskussionerna kring homosexualitet och abort och vilken proportion de fått inom olika kyrkosamfund. Enligt Caputo står diskussionen inte i relation till hur dessa saker diskuteras i Bibeln. I hans abort diskussion slogs jag av hur USA dominerad hans exempel samling var. Han går igenom vad som krävs i samhället för att kvinnor kunde lättare välja t.ex. adoption som ett alternativ. Det var helt nyligen an artikel i HBL om graviditetsdödligheten i olika länder. USA jämförs i detta sammanhang med olika afrikanska och asiatiska länder d.v.s. USA har en mycket hög mödradödlighet. Norden igen har mycket bra förhållanden för gravida kvinnor och låg mödradödlighet. Ur vår synvinkel kan Caputos text vara överraskande i abort sammanhang, men jag tycker den är en bra påminnelse om att bekanta fenomen kan ha mycket olika orsaker och bakgrund beroende på var man upplever dem. I abort avsnittet funderar Caputo också över vad Jesus skulle tycka om militanta abortmotståndare som i nästa hörn kan tala varmt för dödsstraffet?