Yoder – Jesus som socialetiker

Jag har nu hunnit igenom ca halva boken ”Jesu Poltik” av Yoder. Det är en mycket intressant läsning. Jesus krav på ”icke våld” kommer starkt fram i Yoders text, han ser Jesus från Nazareth som en radikal person. Samtida ledare såg honom som ett stort hot. Det romerska imperiet utbreddes med krig och svärd. Icke våld tankegången blir här en maktfaktor i sig och därmed ett hot för samhällets ledare. Yoder för starkt fram att Jesus också har en social etisk betydelse, men att man inte alltid har insett detta.
Yoder diskutera olika utgångspunkter för en kristen etik. Det personliga planets etik utgår från ”Bergspredikans etik”, medan den sociala/samhälleliga etiken utgår från en kallelsens etik. Enligt Yoder är nyckeltanken i Jesu etik: ”Gör så som jag har gjort mot er” eller ”Gör så som Fadern gjorde genom att sända sin Son”.
Centrala termer är bl.a. att se sin nästa, ansvarets etik, avsägandet av härskarställning och förlåtelse. Yoder diskuterar mycket begrepp så som efterföljelse och lidande. Båda termer har enligt Yoder tolkats olika under olika perioder. Det största problemet här kanske det att man har haft en tendens att tolka begreppen med sin egen tids begreppsapparat dvs. anakronism.
Efterföljelse – vad innebär detta? Yoder tycks inte vara speciellt förtjust i klosterväsendet. Han betonar att det i NT inte finns någon allmän uppfattning om att efterföljelse betyder att man lämnar samhället. I bergspredikan Matt. 66 säger Jesus att vi skall dra oss tillbaka till vår kammare för att be och inte i offentligheten som en hycklare. Finns här ett frö till klostertanken? När man har velat göra bönen till det centrala i sitt liv bör man ju enligt denna sats dra sig undan. Men majoriteten av det Jesus gjorde och lärde skedde inne i samhället. Enligt Yoder var en föreändring av samhället mot ett ”helande och läkande” samhälle en viktig del i Jesu lära och etik.
Allt lidande är inte meningsfullt. Jesus gick mot korset och lidandet fullt medveten om vad det innebar. Yoder hänvisar till Luk 1425-33 och säger att Jesus varnade sina lärjungar från att följa honom utan att vara medvetna om vad det innebär. Lidandet är inte enbart ett fysiskt lidande, utan kan vara psykiskt eller socialt. Att följa Jesu lära innebar för mången att han lämnade sin familj eller att familjen splittrades. Under Jesu tid var familjen den bas enhet man förlitade sig på och behövde för sin trygghet. Att lämna familjen innebar ett lidande på många plan inte minst socialt.
Jag läste lite här och där i Lukas och bergspredikan från Matteus efter min läsning av Yoder. Jag upptäckte nya nyanser i texten, började t.ex. fundera över hur det var att lyssna på bergspredikan i ett människohav. Coakley (samma tanke finns nog också hos andra) tog upp som en form av postmodernismen att man borde läsa texter man inte känner så bra för att få nya infallsvinklar. Men redan detta att läsa en teoretiker som lyfter upp en specifik del i texten får en att se på texten på ett nytt sätt. Yoders tankar visar också klart att det inte är bra att läsa Bibel texter i ”bitar” utan att tänka på helheten. Tolkningen av bara en bit kan bli helt annorlunda en om du ser vart biten hör. Fortsätter ännu nästa vecka med Yoder.